Frågor och svar!

Här finns svar på några av de vanligaste frågorna. Hittar du inte svar på din fråga så tveka inte att kontakta oss per mejl eller telefon. 

Jag vill bli familjehem, hur går det till?

Börja med att läsa informationen som finns här på hemsidan. Om du fortfarande är intresserad så kontakta oss via telefon eller maila oss via kontaktformuläret. Här berättar ni kortfattat om vem ni är, familjens sammansättning, husdjur, er livssituation, hur ni bor, arbetssituation, intressen och framförallt varför ni önskar arbeta som jour- eller familjehem. Vi kontaktar givetvis er om det är något som vi önskar mer detaljer eller information om.

Ett krav är att säkerställa att man har en livssituation som passar för ett familjehem vilket innebär att vi kontrollerar alla vuxnas historik enligt nedan. De registerutdrag vi behöver är:

  • Polisen - Misstanke samt belastningsregistret, dvs två olika registerutdrag
  • Socialregistret - inhämtas från den kommun, eller stadsdel, ni bor i
  • Skuldfrihetsintyg - inhämtas från kronofogdemyndigheten

Registerutdragen skall skickas till oss i obrutna/oöppnade kuvert dvs så som ni fått dem från myndigheten. Vi tillser givetvis att ni får kopior på dessa när vi har öppnat kuverten. Observera att vi vill ha från båda makar om ni är två vuxna i hushållet eller har vuxna barn som är hemmaboende.

Om allt ser bra ut efter dessa första steg tar vi kontakt med er för ett personligt möte och en intervju. Vår personal arbetar under denna fas med vedertagna metoder och verktyg för att etablera en profil på er som familj. Den tolkas sedan av experter och vi ger besked om det är möjligt med ett samarbete eller inte.

 

Kärnfamilj eller Svenssonfamilj?

Nej – alla typer av familjer kan bli familjehem!

För att bli ett familjehem är det dock viktigt att det är genomtänkt och att alla i familjen är överens om beslutet. Ett långsiktigt engagemang är värdefullt. Vidare är det centralt att man förstår och accepterar olikheter, har ett respektfullt bemötande och förstår att alla individer är olika och förutsättningarna varierar dvs kan skilja sig från sina egna förutsättningar. En familj kan se ut på flera sätt och behöver inte bestå av en mamma, pappa och barn. Boendet kan vara i en lägenhet eller i en villa, i stan eller på landet. Det främsta kännetecknet på ett bra jour- eller familjehem är en familj eller en ensamstående som kan erbjuda ett barn ett eget rum och framförallt ett stort hjärta där det finns plats över och tid för omtanke. Det finns inget krav att du har en formell utbildning eller viss typ av yrkeskunnande. Som familjehem i SFH får du en grundutbildning och fortlöpande handledning.

 

Hur länge bor ett barn/ungdom hos oss?

Det skiljer sig på om man är jour- eller familjehem.

För Jourhem så bor ett placerat barn i familj under utredningstiden. Det kan innebära allt från några dagar till fyra månader. Under placeringstiden får den ansvarige handläggaren tid att utreda barnets behov och fastställa en plan på hur man kan göra det bästa för barnet framöver.  Under handläggningstiden är det viktigt att jourhemmet är en trygg plats för ett barn/ungdom i en lugn och stabil familjemiljö.

I ett familjehem kan ett barns vistelse bli betydligt mycket längre. Det är inte ovanligt att det kan bli flera år.

 

Kan man ha ett vanligt arbete eller måste vi vara hemma på dagtid?

Varje placering har sina specifika behov. Svenska Familjehem säkerställer tillsammans och i samråd med er rätt typ av placering för er. I många fall kan man arbeta heltid som vanligt men andra situationer kan ställa krav på att det finns en vuxen i familjen som är hemma på del- eller heltid.

Genom att ordentligt analysera och diskutera igenom en tänkt placering innan, så att förutsättningar och förväntningarna är klargjorda, minimeras risken för förändringar när barnet väl är på plats.

 

Måste barnet ha ett eget rum?

Det är viktigt att man är en familj som har ett tryggt, varmt och välkomnande hem, men det är också viktigt att man som tonåring kan stänga om sig och få vara ifred emellanåt. Därför ska barnet/ungdomen ha ett eget rum. I en syskonplacering kan det kännas tryggt att dela rum och för mindre barn kan det vara passande att dela rum med något barn i familjen.

 

Hur ska rummet vara möblerat?

 Det egna rummet skall vara en trivsam miljö och möblerat på ett åldersanpassat sätt.

Till exempel innebär det att om man önskar ta emot spädbarn ska det finnas en spjälsäng samt leksaker och barnböcker. Tillgång till ett skötbord i rummet eller i badrum. Det finns inget krav på att det ska finnas TV eller dator.

Då jourhemsplaceringar kan ske plötsligt och när som på dygnet kan detta innebära att ett barn/ungdom kommer endast i de kläder de har på sig. Det är därför viktigt att man som jourhem har extra toalett-, hygien- och tandvårdsprodukter hemma.

Svenska Familjehem lämnar råd och förslag på möblering och rums miljö i samband med hembesöket.

 

Vad är Kälvestenmetoden?

När ni ansöker om att få vara jour- eller familjehem med Svenska Familjehem görs en utredning enligt Kälvestenmetoden. Metoden är en halvstrukturerad intervjumetod som utarbetats av Gustav Jonsson och Anna-Lisa Kälvesten. Det är den mest vedertagna metod som används i Sverige idag.

Metoden bygger på psykodynamisk teori och tillämpades från början till att få en bild av biologiska föräldrars resurser. Metoden omarbetades i slutet av 70-talet för att anpassas till familjehemsutredningar och har sedan dess utvecklats och förfinats. Det som framkommer under intervjuprocessen är till exempel parternas bakgrund, uppväxt, förebilder i föräldraskapet, familjens rollfördelning, samspel och hur kommunikationen fungerar i familjen.

Intervjun genomförs av Svenska Familjehems konsulenter med båda makar samtidigt, men var för sig under en för- eller eftermiddag. Intervjun sker i hemmet. Intervjumaterialet tolkas med en psykolog. Därefter informerar Svenska Familjehems konsulenterna om det finns förutsättningar för ett samarbete som familjehem.

 

Hur får ett familjehem stöd och hjälp?

Svenska Familjehem har kontinuerlig handledning av familje- och jourhem. På träffarna månaden träffarna kan man prata ut om problem och glädjeämnen, diskutera metoder och få stöd i det som kan kännas svårt.

Dygnet runt, sju dagar i veckan kan man även ringa för stöd och lösning av problem. Inga frågor eller funderingar är för dumma, tvärtom så finns vi för er då vi anser att våra familjer är hög prioritet då de är ni som gör jobbet.

 

Vad ska man som familjehem stå för när det gäller fickpengar och kläder?

När det kommer ett barn till ett familjehem så ska barnet ha med sig kläder för säsongen, det ska familjen inte behöva handla. Kläder ska finnas med från deras hem, eller via socialtjänsten. Det ska även finnas ett kort för kommunala färdmedel så barnet kan resa till och från skola. I annat fall får det överenskommas separat.

När det gäller mindre barn så är det samma princip, det ska finnas kläder till barnet och om det finns behov även bilbarnstol och barnvagn. När det gäller fickpengar finns ett speciellt system inom Svenska Familjehem för hur man ska hantera det. 

 

Får man betalt som familjehem?

Absolut får man det.

Vi ser dock gärna inte att ersättningen skall vara den främsta drivkraften för att bli familjehem. Ersättningen delas upp och betalas ut som:

En arvode-/lönedel - denna del tar ni upp till beskattning precis som andra löneinkomster

En omkostnadsdel – denna del är ersättning för kostnader familjen har och är således skattefri.

Svenska Familjehem har en bra ersättningsnivå som uppskattas av familjehemmen. Detta regleras i ett skriftligt avtal. Svenska Familjehem förklarar i detalj hur ersättningarna ser ut och hur de utbetalas etc vid första intervjutillfället. Normalt är att ersättningar precis som vanlig lön betalas ut månadsvis.